Hej !
Jag måste även denna gång hoppa över en bra historia. Det kommer en i morgon eller i övermorgon i alla fall. Jag får passa på att besvara de kommentarer jag fått.
Jo, det är helt rätt. Om jag lägger ut bilder vet mina kunder oftast om det. Jag brukar nämligen säga detta när jag tar kortet. Om de har något emot att jag kanske lägger ut det på nätet eller i någon pärm.
Sedan till frågorna om jag kommer att lägga ut bilder här på min blogg. Nja....Jag tror nog i så fall att jag lägger upp en "my space-sida" i så fall. Där kan man ju ha en helt annan presentation över studion, oss, öppettider, jobb vi har gjort m.m. Jag vill bara få ihop allt material jag vill ha. Just nu har jag köpt en ny digital systemkamera som tar grymma bilder. Jag har en hel del bilder i den nu, så det känns som det kan bli aktuellt snart.
Okej då ! Här kommer en liten historia då.......
Det var en dam i övre medelåldern som bokade tid hos mig en gång. Hon bokade tidigt på året och fick en tid ett par tre månader efteråt.
Jag jobbar på kvällar, så jag brukar ha min första kund halv sju ungefär. Det var också vid denna tidpunkt hon hade fått sin tid.
Allt rullade på som vanligt i ett par månader. En tidig morgon sätter jag mig i bilen för att åka till mitt andra jobb. Det jobbet börjar sju på morgonen. När jag kommer fram till mitt arbete ringer det i min mobiltelefon. Klockan är då ca kvart i sju kanske. I andra ändan hör jag en något sur dam som är lite kort i rösten som säger:
- Vad är du någonstans ?
Jag fattar naturligtvis ingenting. Hon presenterar sig inte heller.
- Var är du och när kommer du ? Jag har stått här sedan halv sju och väntat.
Nu börjar jag bli lite småirriterad. Så här på morgonkvisten dessutom. Jag säger:
- Och vem pratar jag med och framför allt vad i hela fridens namn menar du att jag skall vara?
- Jag heter .........X och jag hade beställt tid hos dig nu kl. sju. Jag står här utanför din studio. Kommer du eller?
Oh, herre gud tänkte jag. Då kom jag på att det var den här något över medelålders-tanten som jag pratade med. Hon som hade bokat tid för ett par månader sedan. Jag kom också på att hon har ju faktiskt tid hos mig i kväll. Jag fick bara säga:
- Ojsan ! det har blivit något fel i kommunikationen någonstans på vägen. Jag ursäktar om jag inte förklarade tydligt nog, men det är inte för än halv sju i kväll du ska komma. Alltså arton och trettio.
Den fortfarande något märkbart sura kvinnan/tanten/damen tyckte väl att allt fel var mitt, men hon kom på kvällen i alla fall och fick sin tatuering och vandrade ut ur studion lycklig. Det är det som räknas. Nu mer är jag väldigt noga med att säga arton och trettio och inte halv sju. Hi, Hi, Hi ! Glöm inte att ha lite koll på annonserna på min blogg. Det är en hel del intressanta.
Kram på er alla så hörs vi snart igen.